Ålderssjukdomar

Ålderssjukdomar

Vi lever längre än någonsin - men vi blir också mer sjuka. Sjukvården avancerar och vi människor rör oss inte lika mycket längre. Ålderssjukdomar tenderar att krypa nedåt i åldrarna och det har definitivt med vår livsstil att göra. Begreppet ”ålderssjukdomar” syftar i allmänhet till de sjukdomar som uteslutande, eller nära nog uteslutande, kommer när en människa passerat mittpunkten av livet och går mot ålderdom. Vissa drabbas i större utsträckning än andra av ålderssjukdomar - som kan vara av både fysisk som mer psykologisk art.

Sjukdomar

I vissa fall delar man upp sjukdomar som kommer på grund av åldrande i två kategorier: fysiska ålderssjukdomarna och demenssjukdomar. Bland de fysiska ålderssjukdomarna finns bland annat:

  • Benskörhet (osteoporos)
  • Amyotrofisk lateralskleros (ALS)
  • Diabetes (åldersdiabetes)
  • Förvirring
  • Hjärtsvikt
  • Multipel skleros (MS)
  • Parkinsons sjukdom
  • Stroke, hjärninfarkt, hjärnblödning
  • Undernäring
  • Cancer

Bland de som kategoriseras som demenssjukdomar syns bland annat:

  • Alzheimers sjukdom
  • Beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD)
  • Frontallobsdemens, pannlobsdemens
  • Huntingtons sjukdom
  • Lewy Body Demens
  • Picks sjukdom
  • Vaskulär demens, blodkärlsdemens

Vissa personer har väldigt starka och friska kroppar men ett psyke som degenereras i hög fart, för andra är det raka motsatsen.

Bland demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom vanlig och den som drabbas får svårt att minnas och läsa av sin omgivning.

Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom som brukar uppträda efter att en människa passerat 55 års ålder. Bara i väldigt sällsynta fall drabbas man av Parkinsons innan 55-årdagen.

Orsaker

Vi kommer inte att gå in i detalj kring varje typ av sjukdom men i grova ordalag handlar ålderssjukdomar om att kroppen degenereras och förlorar vitala funktioner. Hur degenerationen ser ut hos varje individ är olika och går sällan att förutsäga. Man bör absolut vara särskilt uppmärksam gällande sjukdomar som ”går i släkten”. Vi ser samma typ av mönster hos djur och även växter; alla levande organismer har en specifik livscykel och när toppen nåtts börjar resan nedåt. Varför vissa personer drabbas hårdare av ålderssjukdomar än andra handlar ofta om arv, men hur man levt sitt liv spelar också in.

När man lider av Parkinsons sjukdom så slås cellerna som tillverkar dopamin - signalhormonet - ut. Hjärnan förlorar förmågan att kontrollera kroppens rörelser. Exakt varför vissa drabbas av denna destruktiva ålderssjukdom vet man inte.

Vid Alzheimers sjukdom så förtvinar nervcellerna i olika områden i hjärnan. Det kan handla om allt från ett område till flera, och hur långdragen sjukdomen är varierar från person till person. Det finns ingen bot för Alzheimers, men bra mediciner och forskningen går framåt i stadig takt. Vid blodkärlsdemens så får hjärnan inte tillräckligt med syre på grund av att blodflödet är stört.

Varför man drabbas av stroke, hjärnblödning och benskörhet - som är väldigt vanligt bland äldre - handlar om att kroppens funktioner helt enkelt inte fungerar som de ska längre. Nervsystem såväl som muskler, ben, leder och blodomlopp blir allt skörare och svagare och den punkt som är svagast, eller mest utsatt, drabbas i regel först. Ju äldre man blir desto högre är risken för att drabbas av en fysisk ålderssjukdom.

Ofta när det gäller rent fysiska ålderssjukdomar så spelar genetik en stor roll så har du en nära släkting som lidit av en särskild ålderssjukdom så är risken högre för att även du kommer att drabbas. Medvetenhet är en stor tillgång för i många fall kan man aktivt förebygga dessa sjukdomar (dock inte i alla).

Behandling

Vissa ålderssjukdomar kan behandlas eller saktas ner med goda resultat, andra kan behandlas för att lindra symptomen. Några går inte att behandla alls. Det bästa är att studera varje enskild sjukdom för att få en uppfattning om huruvida den kan behandlas, samt vad som är lämpligast metod för varje unikt fall. Nära kontakt med sjukvården är också av yttersta vikt när man drabbas av ålderssjukdomar - eller om man är en orolig anhörig.

Förebyggande vård

Vi har redan varit tydliga med att vissa ålderssjukdomar är genetiskt betingade och kommer att drabba en oavsett vad för åtgärder man vidtagit under sitt liv. Många står dock i direkt anknytning till hur man levt sitt liv. Det här man får höra sedan barnsben, att man ska röra på sig och äta sunt, det brukar man förstå vidden av när man når ålderns höst. Ju friskare och vitalare man levt, desto bättre hälsa har man på gamla dagar. En stark, aktiv kropp bryts ner mycket långsammare än en stillasittande, näringsfattig kropp. Detta gäller främst för ålderssjukdomar som benskörhet, diabetes, hjärtsvikt, hjärnblödning etc. Det är viktigt att man har tillgodosett kroppens behov av vitaminer och mineraler och att man skapat en god fysik. Man ska dessutom inte rädas aktivitet bara för att man kommit upp i ålder - tvärtom! Ju mer rörelse, desto bättre - anpassad efter förmåga, givetvis.

Källa: www.1177.se